Tappskokompetens- check!

I slutet av augusti så fick jag tappskokompetens! Det var via skolan, så under två dagar så skodde jag en hel massa hovar, och riktade skor och grejade. Det var så himla roligt!

Det första vi gjorde var att sko på döda ben. De första två gångerna så var det väldigt svårt, men sedan så tycker jag att jag fick in tekniken väldigt snabbt så att jag kunde arbeta på bra om jag får säga det själv. Jag trodde faktiskt att det skulle kännas värre att hantera avhuggna hästben än vad det faktiskt gjorde, det gick smärtfritt. Det värsta var egentligen lukten, det luktade konstigt av benen, och järn har också en väldigt märklig lukt när det börjar rosta och bli äldre.

img_3925

Såhär såg det ut i skolans maskinhall. Fyra elever och en massa hästben, samt två hovslagare som lärde oss hur vi skulle gå tillväga.

img_3945

På eftermiddagen under dag två så var det dags för praktiskt prov, där vi helt enkelt skulle sko en häst. Först så bräckte vi loss skon, och sedan så fick hovslagaren ta med sig skon ut och böjde till den så att vi skulle vara tvungna att rikta skon. Det gick väldigt bra, jag har fått in tekniken även för att rikta!

img_3944

Jag blev godkänd, och lärarna tyckte att vi var en väldigt duktig grupp, den bästa de haft, för att vara exakt.

Jag har köpt hovslageriverktyg och sömmar, och faktum är att jag haft bra användning för dem. Brutus hade en sko som var väldigt lös, så jag tog loss den och satte fast den igen, och så har jag nitat om en del skor på olika hästar i stallet. Jag skodde som sagt om Brutus ena hov, och ungefär en vecka senare så kom hovslagaren ut för att sko honom. Jag sa inte att jag skott om, utan frågade senare om han såg att det var jag som skott en av hovarna, och det hade han inte gjort, så jag tycker att det var ett klart godkänt jobb!

Jag kanske ska fota mina verktyg och visa upp dem och berätta vad det är?

Hovens funktioner

Här om dagen (i tisdags, tror jag) så jobbade vi med hästens hovar. Vi skrev ett grupparbete, och jag tänkte dela med mig av en liten del av vad vi skrev. En frågeställning var vad hoven har för funktioner. En brukar dela in hovens funktioner i fyra kategorier:

Stötdämpande funktion. Hovens vägghorn bildar en hård och slitstark yttre del som kallas för bärranden Kotsenbenen i kotledens bakre del ger kotleden ett bakre stöd och är även fästpunkter för gaffelbandet. Strålhornet tillsammans med elastiska putan har en stötdämpande funktion.

Halkskydd. Hästens bärrand och stråle ”sjunker ner” i underlaget och greppar tag i det.

Bära vikt. Hästen bär 60% av sin vikt på framhovarna, och därför så är dessa mer rundade än bakhovarna. Skillnaden på bak- och framhovarna blir större med åren. En ung häst har mer likformade hovar.

Hovmekanismen. Hovmekanismen är hovens egen stötdämpare. Rörelserna i hoven stimulerar blodomsättningen. När hästen belastar hoven så pressar hovmekanismen blod från hoven upp i venerna. Hovmekanismen är därmed viktig för både stötdämpning, blodomlopp och dess näringsförsörjning.

IMG_3175

Döhov.

 

ATM

Hej på er!

Idag har det inte varit en speciellt händelserik dag. Jag började dagen med att käka frukost på balkongen (inte så fancypancy som det låter. Jag åt en torr fralla och drack ett glas jordgubbsogurt samtidigt som jag sminkade mig med andra handen. Sedan tog jag mitt pick och även mitt pack och begav mig till skolan. Väl där så väntade jag med spänning på att se hur många vi skulle vara i klassen idag (vi var sju personer från början, två har hoppat av utbildningen och en är bortrest denna vecka) Det var bara jag och en till, så vi har hur mycket tid som helst att diskutera saker på lektionerna, att ställa tusen följdfrågor och verkligen nörda in oss när vi bara är två personer och läraren. På den andra lektionen så skulle vi göra ett grupparbete om hästens hovar. Det var ett mycket svårt val hur vi skulle göra grupperna kan jag säga, skulle gruppen bestå av mig och den andra, eller den andra och mig? Vi jobbade på i alla fall, och jag tycker att vi fick till en riktigt bra text. Vi nördade in oss på hovens funktioner så till den grad att fröken fick säga att vi inte behövde göra allt så allvarligt och svårt, det räckte med lite lättare, haha!

Sedan har vi jobbat med domesticering och hästens betydelse för människan genom tiderna. Vi fick sluta tidigt idag och så fick vi med oss en uppgift att göra hemma istället. Jag tog cykeln på en uppfriskande tur till Skara Hästsport, men jag hittade inget roligt. Sedan fortsatte jag den uppfriskande turen till en second hand här i Skara, men jag hittade inget roligt där heller. Eller jo, en svart 40-talsklänning, men den var typ i storlek XS, så jag lät den hänga kvar.

Resterande delen av eftermiddagen och kvällen ägnade jag åt dusch och sedan plugg. Jag har pluggat massor, imorgon har vi ett prov och en redovisning. På torsdag har vi ett prov till, och så lite inlämningsuppgifter. Det är mycket som ska sammanställas nu innan betygen sätts. Nu har jag avslutat pluggandet för kvällen, jag ska repetera lite inför morgondagens prov innan jag går och lägger mig. Jag sitter ute på balkongen och bloggar och läser en bok, och så spionerar jag på et rådjur. Det brakade till i skogen typ 10 meter från balkongen, och sedan såg jag att någon höll på att dra i ett träd och skrapa med fötterna i marken. Jag satt blickstilla för att se vad det var, och efter en stund så såg jag att det var ett rådjur. Jag satt helt still och hoppades på att rådjuret skulle komma runt trädet så att jag kunde se vad den gjorde, jag vet inte varför den skrapade med fötterna samtidigt som den drog i trädet? Ett tag funderade jag på om den hade fastnat i något, för den drog som sjutton i trädet.

IMG_3161IMG_3179

ATM

Hästens sinnen- hörsel, smak, lukt och känsel

Hästens hörsel. Vad gäller anatomi så är hästens öra snarlikt vårt, förutom ytterörat då. Ytterörats uppgift är att fånga upp ljud, och öronkanalen leder ljudet in i mellanörat. I mellanörat finns trumhinnan och de tre hörselbenen; hammaren, städet och stigbygeln. Vid ovala fönstret går ljudets svängningar från hörselbenen in till snäckan (hörsellabyrinten). Snäckans innerkanal är vätskefylld och innehåller känsliga hårceller. Hårcellerna formar om svängningarna till nervsignaler.

Hästen kan röra varje öra individuellt, och på det viset så kan den fånga upp ljudvågor från alla håll. Hästen hör troligen samma tonomfång som vi gör, men de har lite högre ljudfrekvenser än vad vi människor gör. Tonomfång är alltså mörka och ljusa toner, för att beskriva ljudfrekvensen så är det lättaste exemplet en hundvisselpipa. Vi hör inte pipan eftersom den går utanför vår frekvens, men hunden hör den. I gårdagens inlägg som handlade om synen så berättade jag att hästen har ett blint fält bakom sig, det vill säga där vi sitter när vi rider. Därför kan en istället se att många hästar har ett eller båda öronen vinklat bakåt, för om de inte kan se oss så kan de i alla fall höra vad som händer på ryggen.

Vad beträffar hästens smaksinne och luktsinne så vet en inte så mycket om det med säkerhet. En vet dock att hästen har smaklökar på tungan och på gommens slemhinna, precis som de flesta däggdjur har. Det troliga är att hästar kan skilja på sött, salt, surt och beskt, men hästar kan också skilja på olika natriumsalter, något som inte vi kan. Hästen kan till och med lukta sig till saltavlagringar!

Hästen kan troligen inte skilja på smak och lukt när de äter, men luktsinnet är relativt välutvecklat. Hästen använder sitt luktsinne för att läsa av området, och genom att använda det jacobsonska organet som sitter i näshålan så kan hästen läsa av feromoner (ett kemiskt språk).

I huden finns det fem olika typer av känselreceptorer: värme, kyla, beröring, tryck och smärta. Från dessa känselreceptorer går det nervtrådar till hjärnan via ryggmärgen. Om känselreceptorerna känner smärta så kopplas signalerna direkt ut i muskulaturen, så att det blir en reflex. Tänk att ni lägger handen på en varm spisplatta, kroppen hinner reagera och dra bort handen innan du själv hinner tänka ”aj varmt”.

Hästens mest utvecklade känselområden är på huvudet, framförallt på överläppen.

a

Här leker jag och Brutus med en pilatesboll. Brutus ser inte bollen, men som ni ser så har han öronen lätt vinklade bakåt för att höra vad som händer. Mig som står vid sidan ser han dock.

 

 

Hästens sinnen- nervsystem och syn

Idag har vi gått igenom hästens nervsystem i skolan. Faktum är att vi fick en inlämningsuppgift att göra, men jag såg att den låg ute på vår data-grej så jag gjorde den innan helgen. En av mina tre etologi-terminer hette faktiskt ”Hästens sinnen och beteende” så är det något jag ska kunna så är det väl hästens sinnen. Jag tänkte skriva lite och berätta för er om hästens sinnen. Idag skriver jag om nervsystemet och om synen, imorgon blir det hörsel, smak, lukt och känsel.

Först och kanske även främst så har vi centrala nervsystemet. I det centrala nervsystemet ingår storhjärnan, lillhjärnan och förlängda ryggmärgen. I storhjärnan finns lukt-, syn- och hörselcentran. I lillhjärnan finns centra för balans och rörelse. Genom förlängda ryggmärgen går nervimpulser till och från stora och lilla hjärnan. Det centrala nervsystemet, alltså de tre komponenter som jag skrev om ovan, skyddas av skyddande hinnor. Dessutom så skyddas hjärnan av skallbenet, och ryggmärgen skyddas av kotorna i halsen, rygg, länden och korset.

På hjärnans undersida fäster en körtel kallad hypofysen. Hypofysen är ett så kallat endokrint organ, det betyder att den är hormonproducerande. Hormonet som produceras i hypofysen tas upp av blodet som sedan utsöndrar hormonet som påverkar sköldkörteln, binjurarna, äggstockarna och testiklarna. Dessa organ producerar i sin tur hormoner som styr andra processer.

Sedan så har vi hästens ögon och syn också. Precis som för oss människor så skyddas hästens ögon när de blinkar av ögonlocken. Ögonlocket fuktar också ögats yttre delar. Nästa är hornhinnan, en genomskinlig hinna som saknar blodkärl men som har rikligt med nerver. Bakom hornhinnan finns ett värskefyllt hålru, och detta hålrum kallas för främre ögonkammaren. Regnbågshinnan, som oftast är brun hos hästar, fungerar som en bländare som i en kamera. Det vill säga, regnbågshinnan släpper in lagom mycket ljus till ögat. Det infallande ljuset passerar genom linsen där det bryts till näthinnan och syncellerna i ögats bakre del.

 Det finns de som säger att djur är färgblinda, men så är inte fallet. Vi kan inte med säkerhet säga att hästen varken är färgblind eller att den ser färger som vi gör, men en tror att hästen ser sämre inom det röda färgområdet och något bättre i gult och grönt. Hästen kan inte se lika tydligt som vi gör, men de ser dock bättre i mörker. Hästen har också så kallat rampseende, vilket betyder att de ser saker lika bra eller lika dåligt på vilket avstånd det än är. Synfältet är större hos hästen, men hästen har ett blint fält, och detta är precis där vi brukar befinna oss; bak på ryggen eller bakom hästen i en kärra. Hästen har också ett blint fält precis framför nosen.

That feeling

Alltså åh, nu ska jag berätta för er om dagens bästa känsla. Jag lämnade in en tenta för ett par veckor sedan som jag fick resultatet på för ett tag sedan. Idag när jag loggade in på Pingpong (data-grejen vi använder i skolan för att lämna in saker och få schema och sådant) så såg jag att jag hade fått en kommentar på tentan från läraren. Det stod att hon ändrat mitt betyg på tentan, och dessutom höjt det!

Sååå nöjd, för det var bannemig en kruxig tenta som jag inte alls hade någon bra feeling när jag gjorde. Men det var det, perfekt avslut på helgen. Nu ska jag skriva tusen sidor till på en inlämningsuppgift, men det är rätt intressant ändå. Jag håller på att skriva om att sätta igång en konvalecent häst som stått i sex månader. Jag ska göra ett träningsschema som omfattar minst 20 veckor, och det ska stå varför varje moment finns med, hur hästen ska fodras ect. Det är mycket research, men väldigt intressant.

Tömkörning

Jag har nog glömt visa dessa bilder från skolan! I onsdags så kom det en lärare från Nuntorp till Uddetorp, och så tömkörde vi hästarna. Jag körde en jättego häst som heter Dianthus, och det gick riktigt bra. Vi jobbade med olika sättningar på tömmarna, och så jobbade vi på lite självständigt. Jag måste vara mer stilla när jag kör på volt, jag går gärna med för mycket. Det är jag medveten om, och jag ska verkligen jobba med det. Det är samma när jag longerar, jag går alldeles för mycket. Sedan så lät vi faktiskt hästarna hoppa två cavalettis på töm! Alltså varför har jag inte tänkt på det förut? Jag och El Bruto har använt bommar i tömkörningen såklart, men att använda sockerbitscavaletti? Det är ju så himla självklart egentligen, men jag har liksom aldrig gjort det? Men men, nu vet jag vad vi kan pyssla med i tömkörningen i alla fall! 13055333_10209262247735477_1281380230420713592_n 13103388_10209262247375468_1233018583769068628_n

Kan du dessa ord om smittskydd?

VI håller nu på med smittskydd i skolan, och då fick vi en lista med ”glosor” som vi ska kunna. Jag tänkte ta upp några av dem.

  • Symptom. Ja, det vet väl alla vad det är? Symptom är tecken på sjukdom, till exempel att hästen har feber eller är hängig.
  • Diagnos. Detta är ungefär kategoriseringen av sjukdomen, en slags benämning.
  • Prognos. Tänk på väderleksrapporten. Den förutser vädrets framtida utveckling, och prognosen för en skada är bedömningen av sjukdomens framtida utveckling.
  • Inkubationstid. Det är benämningen för den tiden som det tar för djuret att bli smittat fram till att sjukdomen bryter ut och blir synbar.
  • Anamnes. Sjukdomsberättelse
  • Palpation. Att palpera betyder att en undersöker hästens kropp med händerna och med synen.
  • Resistens. Här finns en ganska vanlig feltolkning; det är inte hästen som blir resistent mot något, det är organismerna i hästen som kan bli resistenta mot en , för organismerna, dödande substans.
  • Immunitet. Kroppens immunförsvar kan lära sig att känna igen vissa sjukdomar, och den kan då oskadliggöra sjukdomens organismer. Detta är till exempel vad som händer vid en vaccination. En ytterst liten mängd av en sjukdom förs in till hästen, och immunförsvaret reagerar på det. Skulle den vaccinerade hästen sedan exponeras för dessa organismer igen så är immunförsvaret redan bekant med det.
  • Epizooti. Samma sak som en epidemi som är för människor, det vill säga en mycket smittsam sjukdom som sprider sig över stora områden.
  • Zoonos. En smitta som sprids mellan olika arter, till exempel häst och människa. Ringorm är ett sådant exempel.

Jag hade ingen passande bild, så det fick bli denna bild som jag gjort om lite från en MIn Häst tidning, hehe!

Etogram- hur var och varför?

Jag är nu inne på min tredje termin som jag läser etologi. Jag läser enstaka kurser via Linköpings universitet, först så läste jag ”hästens sinnen och beteende”, sedan ”introduktion till etologi” och nu läser jag ”fortsättningskurs i etologi”. När jag läst klart den sistnämnda så har jag 22,5 hp i etologi, nice!

Under dessa 1,5 år som jag läst etologi så har jag gjort flera olika etogram. Dessa har varit i olika varianter, och jag tänkte försöka förklara vad ett etogram är, och vad de olika varianterna är för något. Jag har gjort etogram på hästar och kor i verkliga livet, men så har vi också gjort etogram via videoklipp på till exempel maror och någon form av hjort-djur som jag inte minns namnet på.

Ett etogram är som en lista med beteenden som ett djur utför. Vi ska under en begränsad tidsperiod kunna pinpointa beteenden som djuret utför, och etogramet ska vara så tydligt och precist så att vem som helst ska kunna observera exakt samma beteende med utgång från etogrammet. I etogrammet så får vi inte lägga in några som helst personliga värderingar eller tolkningar. Vi kan därför inte skriva att djuret äter för att det är hungrigt, för vi vet inte om djuret faktiskt är hungrigt (och sedan så har till exempel hästar inte sträckreceptorer i väggarna på magsäcken, så de kan inte känna någon mättnadskänsla. Därmed så blir det väldigt tokigt om vi skulle påstå att djuret är hungrigt eller mätt). Vi kan inte heller skriva om saker som vi inte kan se, det vill säga, i ett ätbeteende så kan vi bara skriva att djuret manipulerar födan med läpparna, men vi kan inte skriva att djuret sväljer. Vi kan bara anta att födan sväljs, men vi kan inte se det.

Beteendet delas sedan upp i två termer; fuktionell term och beskrivande term. Den funktionella termen är namnet på beteendet. Namnet ska vara kort och objektivt. Det får inte vara några känslor inblandade, till exempel rädsla. Den beskrivande termen är precis som det låter, en beskrivning av beteendet. Det är en beskrivning av hur beteendet ser ut eller låter, och även här så ska det vara utan biologisk tolkning.

Såhär skulle det kunna se ut om djuret, i detta exempel en häst, kliar sig:

Funktionell term: Kliar sig

Beskrivande term: Djuret skrapar med bakhoven mot en annan kroppsdel.

Sedan så går det såklart att variera och ha olika kli-beteenden. Det kanske är att klia sig emot ett fast objekt (jag har skrivit om just klia sig mot ett fast objekt när jag skrev om kossor. Då skrev jag ”Djuret skubbar en kroppsdel fram och tillbaka mot ett fast objekt”)

Det finns olika varianter på etogram också. ”På pipet registrering” heter en variant, och då ska en registrera beteenden som sker på ett intervall. Säg att intervallen är en minut, då ska en skriva vad djuret gör vid varje ny minut. En beprövad metod är då att ha en klocka som piper med 60 sekunders mellanrum, och när klockan piper så ska djurets beteende registreras. Därav namnet ”på pipet”. En annan variant är kontinuerlig registrering, och då ska beteendet registreras varje sekund. Den tredje varianten heter 1/0, och det är den variant som jag tycker är enklast. Då ska en helt enkelt registrera om djuret utför ett specifikt beteende eller om det inte gör det. 1 betyder att djuret utför beteendet, 0 betyder att djuret inte utför beteendet.

IMG_0501.JPG

På pipet registrering med 60 sekunders intervall. Här studerade jag Brutus.

Att tänka på när foderstaten ska räknas

När en ska beräkna en foderstat så finns det mycket att tänka på. Jag tänkte berätta om några saker!

  • Hästens behov av näring baseras på flera saker. Först så räknas underhållsbehovet ut, och underhållsbehovet är precis som det låter; det är den mängd foder som hästen behöver endast för att överleva. Sedan görs tillägg för arbete, dräktighet, digivning eller tillväxt. En hingst behöver 10% mer i underhållsfoder.
  • Alla hästar har givetvis inte samma behov av näring. Att en shetlandsponny inte behöver samma näring som en starthäst behöver jag väl inte ens säga. Hästarnas näringsbehov delas upp i tre grupper. Grupp 1 är lättfödda hästar. Dit hör kallblod och oförädlade ponnyer. Grupp 2 är normalfödda hästar, och dit hör varmblod och kallblodstravare. Grupp 3 är svårfödda hästar, här finns fullblod.
  •  Andra faktorer som påverkar behovet av foder är hästens vikt, ålder och ras.
  • Det rekommenderas att ge hästen minst 1,5 kg torrsubstans (grovfoder där all vätska är borträknad. Hö har en TS-halt på ca 85%) per 100 kilo vikt. Detta på grund av att hästen har ett behov av att tugga.

IMG_5334