OS i dressyr 1912

Har du någon gång funderat på hur OS i dressyr gick till år 1912? Nu behöver du icke fundera längre, för jag har svaret!

Förutom ett dressyrprogram så ingick hoppning, både över vanliga hinder och över ett rullande hinder  (!?) och att hästen skulle gå över en kohud.. Ja, alltså en KOHUD! Efter att ha sett denna uppvisning så undrar jag hur hoppklasserna gick till. En liten piruett innan hinder sju, eller kanske ett par steg levad innan målgång?

Förresten, ni som är gamla i gamet; visst ingick det väl ett ”uppvisningssprång” på dressyrtävlingar även under 60-70 talet? Eller är jag helt ute och cyklar? Jag har bestämt för mig att jag läst det någonstans, men jag har aldrig fått det bekräftat.

Om hålväggar

Tidigt i våras så var hovslagaren ute hos Brutus, och upptäckte då en liten hålvägg på vänster fram. En hålvägg betyder att hornkapseln separeras från kötthoven. Detta orsakas av att bakterier och svampar som finns i jorden letar sig in i hoven genom små hål eller sprickor. Dessa organismer är anaeroba, vilket betyder att de kan arbeta utan syre. Tänk er då att dessa små fulingar har letat sig in i hoven, och börjat förstöra. Det är en perfekt skyddad miljö som är syrefattig.

Det första som gjordes var att öppna upp hålväggen så att syret skulle komma åt, och så att jag skulle kunna rengöra ordentligt. 

IMG_3491

När hovslagaren kom nästa gång så höll jag verkligen tummarna för att det skulle ha vänt till det bättre, men ack vad fel jag hade. Jag gick iväg för att mocka boxen, och när jag kom tillbaka så möttes jag av detta:

IMG_3487 IMG_3490

Inte nog med att framhoven fick öppnas lite till, dessutom så fick ena bakhoven också öppnas.

Nu fick jag istället rådet att använda kopparsulfat blandat med hovfett. Så varje dag så rengjorde jag hålen, och varannan dag så skurar jag hovarna med jodopax. Varje dag så läggs också kopparsulfatblandningen i hålen.

IMG_3489

Framhoven, med en extra kappa på skon och boots.

Jag vågade inte rida det första, för jag var så rädd att hoven skulle spricka eller så av trycket. Så det har varit väldigt mycket arbete från marken med NH, men också tömkörning och senare ridning. Hovslagaren har varit ute en gång till nu, och faktum är att det går åt rätt håll! Det blir inte längre sämre, så om x-antal verkningar så kommer hålen att vara borta. Jag fortsätter dock med min ritual av rengöring och insmörjning med kopparsulfat.

Hovens funktioner

Här om dagen (i tisdags, tror jag) så jobbade vi med hästens hovar. Vi skrev ett grupparbete, och jag tänkte dela med mig av en liten del av vad vi skrev. En frågeställning var vad hoven har för funktioner. En brukar dela in hovens funktioner i fyra kategorier:

Stötdämpande funktion. Hovens vägghorn bildar en hård och slitstark yttre del som kallas för bärranden Kotsenbenen i kotledens bakre del ger kotleden ett bakre stöd och är även fästpunkter för gaffelbandet. Strålhornet tillsammans med elastiska putan har en stötdämpande funktion.

Halkskydd. Hästens bärrand och stråle ”sjunker ner” i underlaget och greppar tag i det.

Bära vikt. Hästen bär 60% av sin vikt på framhovarna, och därför så är dessa mer rundade än bakhovarna. Skillnaden på bak- och framhovarna blir större med åren. En ung häst har mer likformade hovar.

Hovmekanismen. Hovmekanismen är hovens egen stötdämpare. Rörelserna i hoven stimulerar blodomsättningen. När hästen belastar hoven så pressar hovmekanismen blod från hoven upp i venerna. Hovmekanismen är därmed viktig för både stötdämpning, blodomlopp och dess näringsförsörjning.

IMG_3175

Döhov.

 

Kan du dessa ord om smittskydd?

VI håller nu på med smittskydd i skolan, och då fick vi en lista med ”glosor” som vi ska kunna. Jag tänkte ta upp några av dem.

  • Symptom. Ja, det vet väl alla vad det är? Symptom är tecken på sjukdom, till exempel att hästen har feber eller är hängig.
  • Diagnos. Detta är ungefär kategoriseringen av sjukdomen, en slags benämning.
  • Prognos. Tänk på väderleksrapporten. Den förutser vädrets framtida utveckling, och prognosen för en skada är bedömningen av sjukdomens framtida utveckling.
  • Inkubationstid. Det är benämningen för den tiden som det tar för djuret att bli smittat fram till att sjukdomen bryter ut och blir synbar.
  • Anamnes. Sjukdomsberättelse
  • Palpation. Att palpera betyder att en undersöker hästens kropp med händerna och med synen.
  • Resistens. Här finns en ganska vanlig feltolkning; det är inte hästen som blir resistent mot något, det är organismerna i hästen som kan bli resistenta mot en , för organismerna, dödande substans.
  • Immunitet. Kroppens immunförsvar kan lära sig att känna igen vissa sjukdomar, och den kan då oskadliggöra sjukdomens organismer. Detta är till exempel vad som händer vid en vaccination. En ytterst liten mängd av en sjukdom förs in till hästen, och immunförsvaret reagerar på det. Skulle den vaccinerade hästen sedan exponeras för dessa organismer igen så är immunförsvaret redan bekant med det.
  • Epizooti. Samma sak som en epidemi som är för människor, det vill säga en mycket smittsam sjukdom som sprider sig över stora områden.
  • Zoonos. En smitta som sprids mellan olika arter, till exempel häst och människa. Ringorm är ett sådant exempel.

Jag hade ingen passande bild, så det fick bli denna bild som jag gjort om lite från en MIn Häst tidning, hehe!

Visste ni att…

… Hästens saliv har ett pH på 6-7.

… Foderstrupen är ca 1,5 meter lång på en stor häst.

… Hästens magsäck är ganska liten, den rymmer endast 8-15 liter. Fodret stannar i magsäcken i 1-5 timmar lite beroende på vad hästen har ätit.

… Hästens magsäck saknar sträckreceptorer. Sträckreceptorerna signalerar till hjärnan att väggen på magsäcken är spänd, och det blir en mättnadskänsla. Eftersom hästar inte har några sträckreceptorer så kan de alltså inte känna sig mätta.

… Efter att fodret har varit i magsäcken så går det vidare till tunntarmen. Tunntarmen är 18-24 meter lång (!!) men det tar endast 1,5 timme för fodret att passera.

… Grovtarmen är hästens jäsningskammare, och till grovtarmspaketet hör blindtarmen och stora och lilla kolon. Blindtarmen är en meter lång och rymmer 25-35 liter. Fodret stannar här i 15-20 timmar. Tänk det i proportion till tunntarmen! Stora och lilla kolon rymmer 85-100 liter, fodret stannar där i 18-24 timmar.

2

Att tänka på när foderstaten ska räknas

När en ska beräkna en foderstat så finns det mycket att tänka på. Jag tänkte berätta om några saker!

  • Hästens behov av näring baseras på flera saker. Först så räknas underhållsbehovet ut, och underhållsbehovet är precis som det låter; det är den mängd foder som hästen behöver endast för att överleva. Sedan görs tillägg för arbete, dräktighet, digivning eller tillväxt. En hingst behöver 10% mer i underhållsfoder.
  • Alla hästar har givetvis inte samma behov av näring. Att en shetlandsponny inte behöver samma näring som en starthäst behöver jag väl inte ens säga. Hästarnas näringsbehov delas upp i tre grupper. Grupp 1 är lättfödda hästar. Dit hör kallblod och oförädlade ponnyer. Grupp 2 är normalfödda hästar, och dit hör varmblod och kallblodstravare. Grupp 3 är svårfödda hästar, här finns fullblod.
  •  Andra faktorer som påverkar behovet av foder är hästens vikt, ålder och ras.
  • Det rekommenderas att ge hästen minst 1,5 kg torrsubstans (grovfoder där all vätska är borträknad. Hö har en TS-halt på ca 85%) per 100 kilo vikt. Detta på grund av att hästen har ett behov av att tugga.

IMG_5334

Visste du detta om vitaminer?

A-vitamin: Det finns extra mycket A-vitaminer i grönt hö och morötter. Denna vitamin gynnar mörkerseende och fertiliteten. A-vitaminer är fettlösliga, och ett överskott lagras i fettvävnaden. Det kan faktiskt gå så illa att hästen blir förgiftad på grund av för mycket lagrad A-vitamin, men det krävs ganska stora doser för att nå en förgiftning. Men det är ändå värt att tänka på att A-vitaminer är fettlösliga.

D-vitamin: Det finns extra mycket D-vitamin i solblekt hö, och precis som hos oss människor så får hästen D-vitaminer genom hudcellerna när solen skiner på huden.Tänk på det när hästen går med täcke, framförallt om hästen har helhals på täcket! D-vitamin är precis som A-vitaminer fettlösliga och de lagras i fettvävnaderna.

E-vitamin: Det finns extra mycket E-vitamin i spannmål och i bete och grönt hö. Även E-vitaminer är fettlösliga.

B-vitaminer (Till begreppet B-vitamin hör flera olika B-vitaminer) Tillverkas av mikroorganismerna i hästens grovtarm. B-vitaminer är vattenlösliga. Skulle hästen få ett överskott av B-vitamin så kommer de bara att kissa bort överflödet, så här går det inte att överdosera.

K-vitamin: Tillverkas av mikroorganismerna i hästens grovtarm. K-vitaminer är fettlösliga. K-vitaminer är viktiga för att koagulera blodet.

C-vitamin: Bildas av glukos i hästens vävnader. Hästen är faktiskt väldigt dålig på att ta upp  C-vitaminer från foder i tarmen, tänk på det när någon foderförsäljare försöker sälja foder genom att säga att det är gott om C-vitaminer i fodret! Denna vitamin är vattenlöslig, så överskott kissas bara ut.

6

B-vitaminer i pelletsform

Visste ni att…

… att hästen producerar 3-6 liter saliv per 100kg häst om dagen. Hur mycket saliv som produceras beror såklart på vad hästen äter, ett torrt hö kräver mer saliv än vad ett saftigt gräs gör. Hästen saliv har pH 6-7.

… hästens foderstrupe är 1,5 meter lång

… Hästens magsäck rymmer bara 8-15 liter. Det är bara 10% av mag- och tarmkanalens volym.

… tunntarmen är 18-24 meter lång hos en stor häst, men det tar bara 1,5 timma för fodret att passera hela tunntarmen.

… blindtarmen är bara en meter lång, och den rymmer 25-35 liter. Trots det så tar det fodret 15-20 timmar att passera! Tänk er det i proportion till tunntarmen som är jättelång och där fodret passerar väldigt fort.

… Stora och lilla kolon rymmer 85-100 liter, och är 6-8 meter lång. Här stannar maten i 18-24 timmar.

2